vemod

Det är verkligen konstigt att tänka sig att jag nu tillbringat sammanlagt två månader på Wesley Seminary. Under sista veckan har det varit mycket tufft arbete, både på dag- och kvällstid. Jag är nog inte den ende som är ganska trött. Samtidigt är det lite sorgligt att det är slut. Nästa gång vi träffas är när vi är färdiga. Alla kommer inte satsa på examen 2012 utan 2013, vilket betyder att en del av oss inte kommer att träffas mer. Det känns också konstigt. Naturligtvis är det inte bara sorgligt, det är också gott att ha kommit så här långt- även om mycket arbete återstår. Det ska också bli skönt att få komma hem och träffa familjen, vänner och fira gudstjänst på söndag i min egen församling. Dagen idag kommer vi att avsluta med att fira nattvard tillsammans. Det känns både naturligt och mycket gott. Välkommen på söndag till gudstjänst!

Lukas tjugotvå

Jag är inte längre deletad! Snökaoset uteblev, i alla fall med svenska ögon mätt. Egentligen spelar det inte så stor roll hur vädret är, för vi sitter inne i ett klassrum utan fönster. Idag har vi fortsatt att prata om och definiera "How will the effectiveness of the project be measured?" och" What is the theological component of your project?". Mitt final project håller på att definieras som att söka ledarskapet/pastorns roll som behövs i vår nya kyrka;en kyrka som definierar sig som "en kyrka för hela livet". Jag ska inte skriva mer om det här, eftersom jag ändrar och justerar hela tiden. Klart är i alla fall att jag kommer att utgå från Luk 22:24-27, när lärjungarna börjar diskutera vem av dem som är den störste ledaren. Jesu svar är enkelt: Den som är den störste tjänaren. Självklart, för mig, är också att Henri Nouwen kommer med på ett hörn. I kväll har vi varit ute hela klassen och ätit. Sedan har jag suttit med "theological component". Nu tror jag faktiskt jag ska gå och lägga mig.

I am deleted

Idag har det varit mycket prat kring snö. Skolan har skickat ut mail om den ankommande snön och meddelat att om man kör bil kanske man bör stanna hemma imorgon. När jag gick ut vid 17 tiden idag hade det ännu inte börjat snöa, men vägarna var fulla av salt. Nu kl.23.00 när jag kom hem, såg det ut så här (se bilden) utanför dormatory. Det är säkert flera cm snö, kanske kan jag inte heller gå 100m till skolan imorgon ;=) Vi får väl se hur det blir imorgon, men tydligen är det stressande med snö för dem som bor här. Idag har vi fortsatt arbetet var och en med våra "final project". jag kan helt ärligt säga att jag är mer förvirrad nu än jag var från början. Angående rubriken "I am deleted" så är dte just vad jag blivit. Det var sagt att vi fått våra betyg från en av majkurserna idag. Jag gick in och kollade på mina betyg och fann att hela kursen var borta i min betygsruta! Fick då reda på att av misstag hade jag blivit struken, men betyget skulle komma så småningom. Hoppas det.

A hundred words

Så började den andra veckan av två. Denna måndag är jobbig, vet jag efter att ha varit här tre gånger tidigare. Efter en veckas studier och en helg i New York, är man färdig att åka hem. Ja, jag längtar hem, men det är inte hemfärd förrän på fredag kväll. Jag tror det känns bättre imorgon...Idag började project seminary. Alla kurser (utom två veckor i Oslo i augusti)  är färdiga och endast final project återstår. Idag började vi så smått att försöka förstå vad det är vi ska göra, vad det är vi vill förändra och vad vi ska skriva om. Det är inte helt enkelt att fundera ut och formulera, dels med begränsat antal ord men framförallt på engelska. Dessutom hade vi inte många minuter på oss förrän den skulle visas för alla. Intressant är det. Och spännande. På kvällen var vi på en bar och såg på American football. Trots amerikanarnas förklaringar om hur spelet gick till, blev jag inte särskilt begeistrad. Nu är jag "hemma" igen och skall skriva lite förändringar, som ska lämnas in imorgon bitti. 

New York city

Igår åkte vi buss i fem timmar och kom så småningom fram till New York. Här var det kallt och lite snö. Idag har vi varit ute hela dagen och kvällen. Jag är något trött i fötter och ben, men det är mycket att se, fastän det nu är tredje gången jag är här. Idag var vi först på MoMa och jag handlade en del planscher förstås...Sedan åkte vi upp i Rockefeller center där det är härlig (om man inte har höjdskräck) utsikt över hela New York. Därefter har vi vandrat omkring, shoppat och bara haft det bra. Det häftigaste med staden är nog Times Square med en häftig puls;mycket folk och många ljud. Bilderna är därifrån, från Rockefeller centers skridskobana samt ett häftigt band vi lyssnade på. Imorgon blir det gudstjänst i en baptistkyrka.

the challange

Intill en bild på hur tavlan såg ut efter gårdagens lektioner. Temat var "the leader as a funder". Funderar en hel del över "narrative budget" som jag tyckte var väldigt intressant. Också denna dag delade vi våra "leader challange". Det är både gott att få råd och utmaningar från sina kollegor utifrån mina utmaningar, men också att få höra andras situation, frågor och utmaningar. På kvällen hade vi en liten europeisk kväll på en italiensk restaurang, med en god kvällspromenad. Imorgon åker vi till New York City.

Hängivenhet- inte bara rätt ord

På bilden intill ser ni min lilla hörna på "dormen". Där finns verkligen allt ifrån "Claes Eriksson solo" till ikon. (om nu det är motsatser?) I sanningens namn ska jag säga att jag sitter där inte så ofta. Jobbar mer från sängen och fåtöljen! Idag har det mesta handlat om "leader as a communicator".  Aristoteles ethos, pathos och logos förstås. Men också om trovärdighet som ledare och predikant. Fick något att fundera på när det gäller att kommunikation inte handlar om hur väl jag talar och med de rätta orden. Utan hur väl jag blir förstådd. Vad är det som ges ut? Och vad är det som ges ifrån mig? det sista är hängivenheten, som är viktigare än att jag säger de rätta orden. Är jag trovärdig? 

Vi började också att dela med oss av våra egna "leadership challange". På eftermiddagen skypade jag med A och barnen. Knepigt sätt att kommunicera: apropå kommunikation! Kvällen innebar promenad, mat och en nordisk fika. Innan jag somnar måste jag läsa färdigt häftet om "clergy health". 

Friendship, struggle and change

Idag började vi dagen med att dela med varandra av vad som hänt med oss själva och våra församlingar sen sist vi sågs i maj. Dagen handlade om hur vi möter, lever och leder förändring. Vad innebär förändring? Betyder förändring nödvändigtvis att vi tidigare gjort fel och behöver ändra oss eller kan vi behöva förändring ändå? Vi talade om svårigheten när man ska lämna något och gå in i något nytt. Det finns ett mellanrum mellan det som vi lämnar och det som är nytt: Kaos, kamp; en slags öken. En av svårigheterna att lämna och gå in i det nya, kan vara att det är en del av min identitet och hur det nya ska bli vet man ju inte alls. Hela eftermiddagen ägnades åt samtal kring en av böckerna för denna kurs: "Scared by struggle transformed by hope." På eftermiddagen åkte E och jag till Friendship Heights i norvästra Washington DC. Efter en lång dag, med en del jetlag och mycket samtal och bearbetning av sig själv, fanns där inte riktigt ork ens för shopping. Istället blev det en lång sittning på Starbucks med denna maffiga julgran alldeles bredvid. Nu är det dags att sova imorgon börjar vi våra "leadership challange".

Väntar på vila på dormatory

Så är jag framme på dormen och sitter och väntar på att få gå och lägga mig. Här är klockan bara nio på kvällen och verkar inte bry sig om att vi varit uppe i över 20 timmar. Vi hade en lugn flygning och har nu hunnit handla mat i "vår" affär, ätit, hämtat nycklar till vårt rum och väntar på att få sova. Annars är allt som vanligt. Fast ändå inte: värmen inomhus fungerar denna gång! Detta kom, som ni förstår, som en chock för oss svenskar som tagit med oss sovsäckar. Kanske var det onödigt eftersom värmen inomhus fungerar och det är nästan +10 C ute! Ja, det är faktiskt sant. Inte en snöflinga så långt man kan se. Vi får se, kanske kan E och jag lägga oss ute under någon gran, om det blir för varmt.  Imorgon kl.9.00 börjar den första studieveckan med tema  “The Person and Role of the Church Leader” . 

It´s time to go

Så var det dags igen att åka till Washington DC och Wesley Seminary. Böcker är lästa, papers är skrivna och packningen nästan klar. Kaffet är också inköpt, för man överlever inte två veckor med amerikanarnas "kaffe" (=färgat vatten). Första veckan är temat "The person and the Role of the Church Leader" samt "leadership challange project". Andra veckan blir det också spännande med "project seminary" som innebär förberedelser för projektet som ska göras och skrivas under året som kommer. Noterade en viss vemod idag, då det är fjärde och näst sista gången jag åker till Wesley Seminary. Sen återstår endast examen 2012. Förhoppningsvis....

Imorgon flyger vi, men det är ju sånt som går över efter 10 timmar. Tack och lov!