lördag 25 september 2010

Skapelsen, lidande och ungdomsledare i luften

Natten blev kort, men så är det ju ofta när man är på läger. Idag har vi funderat över Skaparen och skapelsen och även varit ute och vandrat i den. Aldrig är Gud så närvarande nära och helig på samma gång, som när vi firar nattvard i naturen. Idag fick min regnjacka vara altare och en barkbit vara fat åt oblaterna. Härligt gott och fint. Nu på kvällen har vi läst 1 Mos 3, om hur allt det vackra blev trasigt när de första människorna bestämde sig för att de hellre ville vara gudar än människor som Gud tänkt. "VI-tänket" och gemenskapen var bortblåst. In kom istället egoism, oviljan att ta ansvar och viljan att missbruka makten de/vi fått av Gud att vårda och förvalta skapelsen. På en av bilderna nedan kan du se hur vi skrivit lappar om lidande och placerat dem där vi tyckte att Gud eller människan bar ansvaret. Som ni ser blev det mest människan som bar ansvaret. Några lappar skulle kanske suttit i mitten... Imorgon ska vi packa, städa och dra vidare mot Kållereds Missionskyrka och fira gudstjänst. Kolla bilderna från promenad, nattvardsfirande och go gruppbild. Men vad i all sin dar gör vår ungdomsledare hängandes i luften???











































1 kommentar:

  1. Förslag:
    1) Jag hänger väl lite löst som vanligt.
    2) Jag tränar på att levitera.
    3) Jag vill passa på och leka så länge jag kan.
    4) Det är ingen gungbräda. Det är en otämjd vildhäst.
    5) Jag försöker illustrera ett av det mest centrala begreppen som all logik bygger på =konsekvens, och att allt vi företar oss präglas av konsekvensförhållanden och utan dessa skulle tillvaron vara omöjlig.

    Jag kommer dessutom att föreslå fastighetsråd och styrelse att snarast bygga en gungbräda utanför kyrkan. Gungbrädan i Vallersvik (Torstensvik)kan användas som mall. Den e helt perfekt! Vi behöver en telefonstolpe, ett antal brädor, järn, spik, två gamla däck och lite människor som tycker det är kul att gunga gungbräda.
    Det var ett bra konfaläger. Jag tycker om Vallersvik. Tack!
    /Ingela

    SvaraRadera