"Det kan ta tid att komma hem..."

Semestern börjar ta slut och det känns lite som att jag måste börja trappa upp tempot lite, för att kunna arbeta nästa vecka. Jag har börjar ladda upp inför hösten med läsning av fyra Henri Nouwen böcker; "seeds of hope", "compassion", "the inner voice of love" och "turn my mourning into dancing". Han var en klok man och en förebild för mig. Jag gillar hans sätt att se på gemenskap och församling och hur det innebär att dela tro och liv "på riktigt". 

I lördags var jag på årets Lundell konsert. Han sa att han fått ett uppdrag från Gud att sjunga och tala om kärlek, gemenskap; hur viktigt det är att vi tar hand om varandra och vikten av att stå upp för kärlek,rättvisa och fred. Samt att alltid stå på de utsattas sida, dem som är utanför. Bra predikan, tycker jag. Med mycket bättre tryck och glöd än jag hör i kyrkan. Det finns många goda förkunnare och profeter utanför kyrkans väggar- dem skulle vi lyssna lite mer på inför den nya kyrkan. Istället för att tro att vi har alla svaren själva. Skämt eller inte, från Uffe, men jag tänker inte säga emot att han fått ett uppdrag av Gud...Nedan några bilder jag tog på konserten.Rubriken på mitt blogginlägg är en textrad från en låt jag gillar. Hem är inte alltid en plats.