Utvald och älskad

Förbereder predikan. Funderar på kallelser och hur ofta vi förknippar Guds kallelse till något vi ska göra. Men i själva verket är kallelsen, en inbjudan till ett liv och ett sammanhang där det första vi får höra är "Du är älskad och utvald. Du är min". Du och jag är viktiga i Guds berättelse, helt enkelt för att vi är dem vi är: älskade av Gud själv och unika. "Följ mig" säger Jesus i morgondagens evangelietext. Jag tänker att följa Jesus blir en livsinställning; där jag får lära känna honom och mig själv mer. Jag får hela tiden höra vem jag är: älskad och utvald. Det får vara grunden i mitt liv. Grunden i mitt liv är inte om jag lyckas eller misslyckas i det jag gör, inte heller är grunden det jag har. Nej, inte ens vad människor säger att jag är- eller inte är, är grunden i livet. "Följ mig" säger Jesus. Det betyder ibland att vi kommer att gå vägar som inte är så bekväma. Det kommer också att innebära att vi måste stanna för att vara hos någon som blivit ensam eller säga ifrån när någon blir orättvist behandlad. Ja, ibland kommer det att innebära att vara obekväm, impopulär och ta ställning. 

Men alltid. Vad som än händer, kommer vi att få höra: "Var inte rädd. Jag har friköpt dig. Jag har kallat dig vid namn. Du är min"(Jesaja 43) Vi är alla Guds utvalda och älskade. 

Jag hoppas jag får ihop min predikan till imorgon. Just nu är det många trådar. Här nedan sjunger Brooklyn Tabernacle Choir "Lead me Lord, I will follow.... You have called me, I will answer.." Välkommen till kyrkan imorgon kl.10.00