soliga dagar

Så har vi åkt skidor för sista gången den här semestern. De två sista dagarna har det visserligen varit kallt, men strålande solsken. Igår på förmiddagen var vi på högfjället. I de backarna har vi tillbringat två sportlov. Kul att komma dit igen, men fler backar finns att välja på i Lindvallen. Så på eftermiddagen och kvällen var vi i Lindvallen. Veckans längsta dag med skidåkning och på kvällen kändes det som jag satt med skidorna på inomhus... Idag har vi åkt skidor, solat oss och ätit smörgåsar i backen.  

Nu sitter vi bara och slappa. Det är tur att det är sista dagen, för idag har jag rejält ont i ryggen. Klent virke hos föräldrarna Svensson tydligen. Visst var det tråkigt för oss alla (mest för A, förstås) att han haft så ont och inte ens kunnat gå eller stå. Men barnen har verkligen varit fantastiska. Dem har tagit hand om mamma och pushat henne när hon inte varit lika modig som dem. Tack H och G för det :=) Nu återstår bara städning, packning, pizza och melodifestival. Samt återresan. En heldag med familjen i bilen är inte fy skam det heller!

lata dagar...

Lever på ett sätt lata dagar med familjen i Sälen. Fast vi åker mycket skidor; i förmiddagspass och eftermiddagspass. Tyvärr har A mycket ont i knäet och kan inte ens stå på benet, än mindre åka skidor. Han får snällt sitta i stugan och läsa, vila och äta medicin. Vi andra har jättekul, fastän det varit kallt och blåsigt och mycket snöande. Tiden går snabbt och nu har vi bara två hela dagar kvar att åka. Idag på eftermiddagen köpte jagt både Ullevi och kungsportsplatsen, men gick ändå i konkurs. Jag pratar förstås om monopol Göteborg, där jag förlorade mot G. Nedan några bilder taget med min mobil. Som ni ser är A en baddare på att steka pannkakor...

Sportlov

vecka 7, vecka 7, vecka 7. Som ett mantra har jag upprepat detta. Nu är vi här! Packat långkalsonger, skidor, pjäxor, mat, monopol och ett antal DVD:er. Yes! Imorgon tidigt åker vi till Sälen. Det är inte bara skidåkningen som hägrar. Det är liksom hela paketet; att få åka bort med familjen! På en yta på 45m2 lever vi, äter vi, spelar vi spel, sjunger vi och är tillsammans. Det är bara familjen- omsluten först i ett plåtskal i form av en röd saab och sedan ett träskal i form av stuga. Varje dag åker vi också skidor förstås. Det är ju därför vi åker just till Sälen. Kanske bloggar jag. Kanske svarar jag om du söker mig på telefon: troligen inte. Jag gör som jag vill. Inga förpliktelser. Inget ansvar. Jag ska bara leka och vara. Jag prioriterar min familj. Och mig själv. Jag ska njuta. Oavsett väder.

En kyrka för hela livet...

Tänk vad mycket spännande som sker nu i gemensam framtid! Ute i församlingar i praktiken förstås, men också i en mycket aktiv GF-styrelse. Ja, man hinner nästan inte med att uppdatera sig i alla nya förslag som kommer på hemsidan. Det ser jag som positivt! Det vanliga är väl tyvärr snarare att det är så trögt och svårt att få till några förändringar i våra sammanhang. Själv sitter jag nu och läser och vänder och vrider på strategisk plattform för gemensam framtid. (finns att hämta här). Den är mycket bra! En del i visionen är  "en kyrka för hela livet där mötet med Jesus Kristus förvandlar dig, mig och världen!" En enkel mening som säger så mycket. Frågan är bara hur vi når dit? Visst händer det  att vi är det redan nu i våra församlingar, men att mena "en kyrka för hela livet" är något nytt. När man frågar människor om vad de tror vi gör i våra kyrkor och församlingar så får man ofta ett svar där trevlighet, präktighet, duktighet och glädje ingår. Men resten? Jag tror vi ofta är bra på glädje, att möta och känna sorg är vi också bra på. Men hur är det med ilska, skam, förtvivlan, avundsjuka- kort sagt känslor och tillstånd som inte alltid skapar trevlighet omkring sig? I våra ganska förenings inriktade församlingar är vi oftast bra på att ta hand om barn- och ungdomar, äldre samt de vuxna som har tid och ork för verksamhet. Ja, överhuvudtaget har vi blivit bra på att ta hand om, eller snarare serva människor. Men inte går väl att vara kyrka ut på att vara en serviceinrättning för människor? Nej, bla därför är "en kyrka för hela livet, där mötet med Jesus Kristus förvandlar dig, mig och världen" så bra. Den rymmer hela livet; glädje, sorg, ilska, förtvivlan, skam. Den rymmer också hela livet; dvs alla åldrar och alla människor. Oavsett om man orkar eller har kapacitet att göra något eller inte. Mötet med Jesus Kristus förvandlar dig, mig och världen." Du, jag och världen- vi behöver varandra i en ömsesidighet, där ingen av oss är högre eller lägre. Oavsett hur strategisk plattform slutligen kommer att se ut, så är det upp till oss att verkligen våga vara den där kyrkan för hela livet. Våga låta mötet med Jesus Kristus förvandla oss, andra människor och en hel värld. Våga behålla det som redan är gott och bra. Våga ta in det som tillhör livet men skrämmer oss en del. Våga förändringar. Hur ska det gå? Det går då Jesus Kristus är centrum och formar våra liv tillsammans. Förvandlas. Det vill jag.