i begynnelsen var relationen

Just hemkommen från barnens skolavslutning. En mycket regnig tillställning. Både lärare och elever var tappra och genomförde hela avslutningsprogrammet, med sång och musik. Ett extra pluspoäng till alla flickor som trotsat vädret och envist bar härliga ärmlösa sommarklänningar. Uuuu kallt och blött!

Det är intressant, tycker jag, att när det är så där dåligt väder så börjar vi helt plötsligt prata med varandra. Alla föräldrar som står där under paraplyer och huttrar och bara väntar på att det ska ta slut. Plötsligt stöter vi till varandra med paraplyerna och ler. Eller så vänder vi oss bara mot någon intill och säger "usch, vad tråkigt att det skulle bli sånt här väder." Efter den inledningen så är samtalet igång. Det är mycket lättare när vädret är dåligt - kanske för att vi tycker att vi måste hålla ihop då? Eller kanske bara uppmuntra varandra i regnet? Inte vet jag. Spännande är det i alla fall med alla dessa möten med människor. Spännande är det, för att hela livet handlar om relationer i en eller annan form.  "I begynnelsen var relationen" sa M.Buber. Och ser vi i Bibeln i 1 Mos 1-3 så är det väl just det som allt handlar om. Gud skapade människorna för gemenskap och relation med varandra och Gud själv. Det var också det som gick snett i 1 Mos 3. Människorna ville plötsligt inte gemenskap längre, utan vill bestämma själv. Så gick gemenskapen sönder. Gemenskapen mellan Gud och människor. När Gud frågor vad som hänt vill ingen ta ansvar: "Det var Evas fel! Nej, det var ormens fel!" Ingen vill ta ansvar och människan blir präglad av en egoism. Men- Gud ville fortfarande gemenskap! Han ordnar det genom att själv bli människa, i Jesus, som genom sin död gör allt helt igen. Gemenskap med Gud och varandra är livet. Gemenskap innebär kärlek, frihet men också ansvar. Gud är den som ytterst befriar oss, älskar oss och bemyndigar oss!

Ledarskap (som jag nuddade vid häromdagen) handlar också om gemenskap. 

Läs gärna 1 Kor 12:12-20. Vad säger dessa verser om mitt/ditt ledarskap?Vad sager det om andra människor? Vad sager detta om relationen mellan ledaren och folket?

Alla människor är ledare någongång. Det finns ingen som är ledare i alla situationer (men kanske en hel del som tror det...) Ingen är heller alltid efterföljare. Vi turas om, beroende på vilka uppgifter och platser vi finns i. Ledarskap handlar om gruppen, kanske mer än ledaren.

Nu ska jag åka till exp och röja upp efter inbrottsröran...