Dag av tomhet

Hela denna vecka har varit full av Jesu kamp och lidande. Måndag och tisdag mötte jag massor av lågstadieelever på Golgata. Vi spikade, grät över onda fingrar och bar Jesu kropp in i graven. Under veckan har vi också haft passionsandakter då vi får följa Jesu sista dagar.

Skärtorsdag avslutade vi vår gudstjänst med att blåsa ut ljusen och duka av altaret. 

Nu är Jesus död. Han dog igår kl.15.00. För din skull. För min. För en hel mänsklighet. För att rädda från död till liv. 

Hur kände sig lärjungarna dagen efter? Vad gjorde de, hur stod de ut? För oss idag är det lätt att springa händelserna i förväg och fira påsk och uppståndelsen som vi vet kommer imorgon. Men dramat finns där i kyrkoåret för att hjälpa oss att tolka livet. För visst finns det dagar av tomhet, smärta och meningslöshet också i våra liv? Inte hjälper det särskilt mycket att då tänka att om ett tag känns det bättre. Om ett tag ljusnar det. Nej, de är en del av livet. De blir lättare att leva dessa tomma dagar om man är tillsammans med människor man tycker om. Det ger också en trygghet att veta att Jesus skapat en "botten" i tomhet och meningslöshet i sin död. Vi kan aldrig falla igenom.

Ja, så sitter jag och funderar denna tomma dag. Som inte bara ska ägnas åt funderingar; utan läsning i "treasures in clay jars", predikoförberedelser och ätning av ett och anat ägg.

Ikväll kl.23.30 är det påskmässa i Kållereds kyrka. Då får vi ropa glädjebudskap, klä altaret, dopbekräftese, och firar nattvard tillsammans. Kom gärna med!