När jag skriver detta är det fortfarande någon timme kvar på söndagen, men hos er är det måndags morgon. Söndag är gudstjänstdag, så också idag. Precis som jag skrev igår så firade vi gudstjänst i Zion Baptist Church . Det var en omvälvande upplevelse. Omvälvande på ett positivt sätt. På något sätt känns det märkligt att skriva och berätta om det, för ett sådant möte, en sådan upplevelse är alltför stark för att kunna formuleras. Kanske ska man inte heller dela de djupaste andliga upplevelserna? I alla fall inte meddetsamma. Jag vill i alla fall berätta att redan när jag blev hälsad välkommen av en kyrkvärd, så kände jag mig så välkommen och älskad att tårarna började rinna- och så fortsatte det bara. Allt var bara gott och tiden stod stilla. Jag vet inte riktigt om jag hämtat mig än, men gott var det! Predikade gjorde vår "klasskamrat" Keith- och det gjorde han suveränt bra. Jag är med andra ord "fulltankad" och välsignad och redo att ta emot nästa vecka där temat är "Leadership Diversity in the 21st Century".
Der er en åbenhed, kærlighed og varme i de sorte kirker, som man bare ikke oplever andre steder. Det er det tætteste jeg har været himmelen. Og det er menigheden, som bærer en - det er deres måde, at være på, som skaber en åndens atmosfære - ikke præsten alene!
SvaraRadera