Me a public leader?

Måndag och vecka två. Idag har jag varit lite låg och trött. Veckans tema är "the churchleader as a public leader", ett ämne som verkligen är spännande. Efter dagens föreläsningar, där vi även fick dela vår specifika kontext var och en, är jag fylld av tankar och ideér. Tänker på hur många (kanske de flesta?) av våra församlingar lever i vår egen lilla värld "innanför". Människor är visserligen välkomna, men då får de komma till oss. Nu var jag visserligen inte på den gemensamma kyrkokonferensen, men när jag ser bilder och läser beslut som fattats, debatter m.m så är det väldigt mycket innanför; i vår egen lilla värld. Hur mycket av det som sades och samtalades om berörde fler än oss som redan är med? Våra kyrkor och församlingar är goda gemenskaper för oss som redan är med- men vi är väldigt homogena. Var är mångfalden? Utmanad var temat- hur utmanade blev vi? Vad vågar vi? Vad gör vi för någon annan mer än verksamhet och underhållning anpassad oss själva? Ja, Jag vet att det finns mycket gott också i församlingar. Men något måste vara fel, när vi nästan uteslutande är en gemenskap av "likamänniskor" med liknande intressen och behov. Vad säger samhället om min församling? Vad gör min församling för människorna som lever där? På vilket sätt skapar vi rättvisa, upprättelse och gemenskap i samhället där vi finns? några frågor att fundera över... Ikväll har vi haft "ladys dinner" också intressant, men samtalet var nog lite konfidentiellt, så inget om det här på denna sida. Tyvärr öser regnet ner och ska göra imorgon med.