Gud behöver inga gränspoliser!

Idag kunde jag inte låta bli att tänka på den stackars älg jag en gång fick sitta i lång bilkö och vänta på. Han hade nämligen lyckats med konststycket att komma på "fel" sida om älgstaketet. Dvs det som var byggt och tänkt som skydd mot älgar för oss bilister, var nu ett hinder för den älgen att komma tillbaka in i skogen. Älgstaketet hindrade honom att komma tillbaka. Så fick polisen hjälpa älgen till en grind och tillbaka in i skogen igen. Staket och gränser är verkligen inte alltid bra.
Under senaste veckan har jag funderat mycket på gränser och gränsdragningar i kyrkan. Alla dessa "vi och dom" och alla dessa gränspoliser som dyker upp. Gränspoliser som säger sig tala i Guds namn och klivet ut för att berätta var gränsen går. De som ägnar hur mycket tid som helst åt att tala om vad vi inte får göra, vad vi inte får säga, vad som är obibliskt, vad som är syndigt.. Jag frågar mig varför? Finns det något annat motiv än att ni är livrädda själva och ständigt måste jämföra er med andra?
Hur vore det om dessa gränsdragare flyttade fokus mot det som är centrum- Jesus kristus. I Guds rike handlar det nämligen inte om att jämföra sig eller konkurrera med andra om platser "innanför gränsen". Den handlar inte heller om att bedöma vem som är rättfärdig och vem som inte är det. Den ständiga jämförelsen talar om ett sätt att leva där man inte vill ta ansvar över sitt eget liv, och där man tro sig bara har ett värde i jämförelse med någon annan. Så ser inte Gud på oss. Gud jämför oss inte med varandra. Helt enkelt för att varje individ är det bästa han någonsin skapat. Ja, i Guds rike är det omöjliga möjligt: eftersom vi alla är unika så kan vi inte jämföras med någon annan, dvs alla är bäst för dem vi är. Alla är bäst!
Därför skulle det vara gott om kyrka och församling kunde få vara en plats där vi möttes som alla de olika människor vi är. Tänk om vi vågade mötet med varandra och vågade dela med varandra utan att låtsas, utan behovet av att dra en gräns och bedöma, utan att konkurrera och jämföra, bara lita på att när vi möts tillsammans och Gud är med oss, så behöver vi inte kontrollera varandra.
Gud är mitt ibland oss alla; förekommer oss med sin nåd, älskar oss och bemyndigar oss till fria, levande människor- utan staket och gränser. För Guds rike handlar inte om att fokusera på vilken väg vi inte ska gå. Utan den vi får gå- tillsammans med varandra och Gud själv. Dessvärre tror jag nämligen att det inte bara är älgen som kom på "fel" sida staketet. Jag vet att många människor kom in, men fick "hjälp" att komma ut igen av en hel massa gränspoliser.

Herre, förbarma dig över oss...